Barnarbete
Barnarbete ökar oroväckande snabbt i både industri- och utvecklingsländer. Exakt hur många barn som arbetar är svårt att beräkna eftersom många arbetar i familjer och på gatan, där de är relativt osynliga för statistik. Dessutom förutsätter myndigheterna inom vissa områden att barnarbete inte existerar och därför saknas statistik.
Cirka 250 miljoner barn arbetar
UNICEF uppskattar att det finns runt 250 miljoner barn mellan fem och fjorton år som arbetar. 120 miljoner av dem arbetar heltid, medan resten kombinerar arbetet med studier och andra sysselsättningar. Barn från fyra år kan jobba upp till 16 timmar per dygn.
Cirka 70 % av alla barnarbetare har yrken som på något sätt är skadliga för dem. De flesta utför enformigt arbete på jordbruk, på fält, i fabriker, i hushåll och på gatorna.
Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot beviljandet av ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir istället utnyttjade på olika vis och lever under fruktansvärda förhållanden.
Många arbetsgivare drar fördel av barnarbetare, både direkt och indirekt. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna och är dessutom mer undergivna och fogliga.
Varför arbetar barn?
De två största orsakerna till det stora antalet barnarbetare är fattigdom och ekonomiska faktorer.
En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga arbeten och förhindra fattigdom. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras.
I utvecklingsländerna är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen.
På många håll finns det heller inte tillräckligt med skolor eller lärare.
Den snabba urbaniseringen kan också ses som en bidragande orsak till barnarbetets utbredning. Människor flyttar från landsbygden i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor.
Istället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen.
Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. I Afrika där över 28 miljoner människor är smittade av hiv/aids, håller en hel generation vuxna på att utrotas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av familjen.
Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig, nationernas egna sociala mönster och traditioner.
Barnarbetets former
*Inom familjen:* Den vanligaste formen av barn-arbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, t ex inom jordbruket.
Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och utföra andra sysslor inom hushållet. Detta behöver i sig inte vara skadligt, utan tvärtom berikande, men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet att gå i skolan och att hinna leka.
Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning. Barn som arbetar på jordbruk, även om det bara är hemma på familjegården, utsätts dagligen för farliga maskiner och giftiga bekämpningsmedel.
*Hemhjälp:* Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Denna grupp är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sin arbetsgivare.
Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Detta är en form av arbete som ibland betecknas slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien.
*På gatan:* Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor med mera. Den här typen av gatuarbete börjar bli allt vanligare i till exempel Ryssland och Centralasien.
Konsekvenser av barnarbete
Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt.
De kan till exempel drabbas av exempelvis smärtor i bröstkorg, muskler, mage och huvud samt yrsel, infektioner i andningsorgan, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila ger livslånga skador och leder till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta.
Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nya generationer.
Ett globalt problem
De flesta barnarbetare finns i Asien, Afrika och Latinamerika. I och med den ekonomiska utvecklingen i Sydostasien minskar antalet barnarbetare inom detta område. I Afrika arbetar ett barn av tre och i Latinamerika ett av fem. I dessa områden har barnarbetet ökat på grund av den ekonomiska krisen på 80-talet, minskade resurser till utbildning och krig.
Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i utvecklingsländerna, men det förekommer även i västvärlden. Här följer några exempel:
I USA uppskattas det att 5,5 miljoner barn mellan åldrarna 12 och 17 år är ekonomiskt aktiva. Av dem arbetar 700 000 ?svart? och deras arbete står därmed helt utanför statlig kontroll. I regionen omkring Neapel i Italien arbetar ungefär 90 000 barn mellan 8 och 14 års ålder. I Portugal används så unga barn som 12-åringar för att utföra tunga och farliga arbeten på byggen.
Vad säger barnkonventionen?
Det är framför allt artikel nummer 32 som behandlar frågan om barnarbete, men flera andra artiklar är också relevanta. Här följer ett urval:
*Artikel 32:* Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa
*Artikel 24:* Barnet har rätt till hälso- och sjukvård.
*Artikel 28:* Barnet har rätt till gratis grundskole-utbildning.
*Artikel 31:* Barnet har rätt till lek, vila och fritid.
*Artikel 34:* Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Konventionen uppmanar vidare att alla undertecknade stater ska fastställa en minimiålder för barn som arbetar, reglera arbetstid och arbetsvillkor samt fastställa straff eller påföljder för dem som bryter mot dessa regler. Många länder har redan lyssnat till uppmaningarna och stiftat nya lagar samt vidtagit nödvändiga åtgärder.
1993 antogs ett särskilt program av FNs kommission för de mänskliga rättigheterna. Programmet innehåller en omfattande handlingsplan i kampen mot barnarbete, med allt från förslag som gäller lagstiftning och höga straff för brott mot lagarna, till utbildning och rehabilitering för utsatta barn.
Vad gör UNICEF?
UNICEF samarbetar med regeringar och andra FN-organ, som till exempel ILO (International Labour Organisation) i ett stort antal projekt som stödjer arbetande barn och deras familjer.
I till exempel Egypten, Indien, Pakistan, Filippinerna och Thailand har UNICEF genomfört projekt som gått ut på att bland annat erbjuda utbildning och alternativ försörjning till barn som arbetar. Ett sätt har varit att skapa skyddade arbeten för minderåriga.
I Brasilien, Nepal och Pakistan hjälper UNICEF till med att söka upp och bistå barn med farliga arbeten. I Latinamerika, Asien och Afrika har vi i samarbete med lokala och regionala frivilligorganisationer utvecklat program för att föra barnarbetarnas talan.
UNICEF anser att det krävs olika åtgärder för att kunna hjälpa alla de barn som tvingas till arbete. För att kunna utöva påtryckningar och veta vilka åtgärder som behövs är det viktigt att samla in data och förbättra den idag så knapphändiga statistiken över barnarbete så att det blir lättare att granska situationen.
Eftersom det idag är det en stor del av barnen i utvecklingsländerna som inte går i skolan är det viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och kostnadsfri grundskola.
Ett annat viktigt steg är att utöka och förfina lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området.
UNICEF anser också att företag bör anta etiska regler som garanterar att de inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbetare och att alla skadliga barnarbeten omedelbart avskaffas.
Vill du veta mer?
Besök gärna någon av UNICEFs hemsidor där du kan få mer information om världens barn och läsa om vårt arbete för att förändra barns liv:
UNICEF Sverige: www.unicef.se
UNICEF: www.unicef.org
UNICEFs ungdomssida: www.unicef.org/voy
Brittiska UNICEFs kampanjsida: www.endchildexploitation.org.uk
För mer information om barnarbete, se även:
International Labour Organisation: www.ilo.org
Rädda Barnen: www.rb.se
Amnesty: www.amnesty.se
Oneworld International: www.oneworld.net
Human Rights Watch: www.hrw.org
Childrensworld: www.childrensworld.org
Referenslitteratur
UNICEF, The State of the Worlds?s Children, 1997
Arbetsmarknadsdepartementet, Dokumentation från en konferens om barnarbete, 1997
UNICEF Florens, Street and Working Children: Global Seminar Summary Report, 1993
UNICEF Florens, The Urban Child In Difficult Circumstances (Kenya, Filippinerna, Brasilien, Indien), 1992
UNICEF idag, Tema: barnarbete nr 4 1996



