© UNICEF/Stevie Mann UNICEF beräknar att 250 000 barn utsätts för krigets faror varje dag. De flesta av barnen är civila, men tusentals av de barn som dör och skadas varje år utnyttjas som barnsoldater, medhjälpare eller tvångsprostituerade i krig.
Bara under de senaste tio åren beräknar FN att:

• 2 miljoner barn har dött i väpnade konflikter runt om i världen
• 1 miljon barn har blivit föräldralösa
• 15 miljoner barn har blivit hemlösa
• 6 miljoner barn har skadats allvarligt eller blivit funktionshindrade
• över 10 miljoner barn har fått psykiska trauman

Hur påverkas barn av krig?

Att döda och misshandla barn och kvinnor har blivit en av de nya strategierna i krig där olika grupper försöker dominera och utplåna varandra. Inte bara byar, sjukhus, skolor och vattendrag bombas för att förhindra de civilas möjlighet till överlevnad. Även barn används idag som skottavlor och bombmål för de väpnade trupperna.
*Utan föräldrar:* Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrar skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjade, utsatta för övergrepp eller bli tvångsrekryterade som barnsoldater till militärstyrkor.
Under kriget i Angola 1975 – 2002, beräknar UNICEF att så många som 20 % av Angolas barn kom bort från sina föräldrar.
*Ett liv på flykt:* Många familjer måste fly från sina hem och tvingas bo i trånga uppsamlingsläger. Brist på rent vatten, sjukdomsspridning och minimalt med mat leder lätt till undernäring. Under krig dör fler barn av dåligt vatten, matbrist och sjukdomar än av det direkta våldet. Värst är situationen i de ofta överfulla flyktinglägren.
*Begränsade möjligheter:* Möjligheter till egna inkomster begränsas eller omintetgörs och barnen har under pågående krig väldigt små möjligheter att kunna gå i skolan.
Under krig är samhällsinformationen ofta bristfällig eller missvisande, vilket leder till att människor inte kan följa utvecklingen, och därmed förlorar möjligheten att påverka sin situation.

Flickor särskilt utsatta

Flickor är särskilt utsatta i krigstider, de löper bland annat en mycket stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Det är inte ovanligt att trupper som passerar byar våldtar flickor och kvinnor eller kidnappar dem och håller dem som sexslavar.
Våldtäkter har alltid förekommit både i freds- och krigstid, men under de senaste åren har de tagit allt mer systematiska former. Exempel på detta är krigen i Rwanda och i före detta Jugoslavien, där våldtäkterna användes som ett vapen för att knäcka kvinnor psykiskt och förödmjuka fiender. I Rwanda våldtogs cirka 16 000 kvinnor och under kriget på Balkan mer än 20 000.
Medvetenheten om de risker som flickor kan utsättas för i krig gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar att röra sig fritt på gatan eller att ens lämna hemmet. Detta ger flickorna ett visst skydd men hindrar dem även från att gå i skolan och utbilda sig vilket får konsekvenser för deras livssituation även efter kriget.

Barnsoldater

Enligt UNICEF finns det runt 300 000 barnsoldater över världen idag. Barn-soldater är barn och ungdomar under 18 år som indirekt eller direkt deltar i en väpnad konflikt. Det finns barnsoldater i alla världsdelar, men de är flest i Afghanistan, Burma, Sudan, Paraguay, Colombia och Sierra Leone. Vissa av barnsoldaterna är inte äldre än 6-7 år.
Under de senaste decennierna har utvecklingen av billiga, och för barn lätthanterliga, automatvapen gjort att användandet av barnsoldater ökat. Barnen *rekryteras under tvångsliknande former*, de inkallas eller kidnappas av gerillasoldater och militära förband som passerar deras hembyar. För att förhindra att barnen rymmer eller återvänder hem händer det att soldaterna tvingar barnen att döda sina föräldrar, syskon eller grannar innan de förs bort.
Användningen av barn i krig är ingen ny företeelse. Barn har alltid utnyttjats som medhjälpare, spioner, uppassare och soldater. De är billiga i drift och *lättare att manipulera än vuxna* och används därför oftast för speciella uppdrag som vuxna inte vill eller kan genomföra. Ett exempel är att barn, med stor risk för sitt eget liv, skickas ut för att röja minfält och bana väg för de väpnade trupperna.
Att utnyttja barn som soldater i krig har *katastrofala konsekvenser* för barnens mentala och fysiska hälsa. Barnen utsätts för stora risker, de skjuts, lemlästas, torteras och våldtas. Risken att barn drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller blir drogberoende är också stor.
Barn dör eller skadas oftare än vuxna i krig eftersom de har mindre utbildning, träning och erfarenhet än de vuxna soldaterna.
För att barnsoldater ska kunna återvända till ett liv utan våld, krävs stora insatser som till exempel utbildning, försoningsarbete och traumabearbetning, både för barnsoldaten och för det samhälle som barnet ska återvända till.

Minor

Ett exempel på krigsföring som i stor utsträckning drabbar barn är minor. Enligt UNICEF finns det idag cirka 110 miljoner minor utplacerade i 62 länder runt om i världen, främst i Afrika och Asien. Även på Balkan har antalet minor ökat dramatiskt till följd av inbördeskriget under 1990-talet.
Av alla människor är barn den grupp som löper störst risk att bli offer för en landmina. Barn är nyfikna, inte lika riskmedvetna och svårare att kontrollera än vuxna. Barn ger sig oftare ut på outforskade områden där det är stor risk att stöta på minor.
Minorna görs i många former och färger, vilket lockar barn att leka med dem. Om ett barn plockar upp en mina exploderar den lätt och det kan leda till att barnet dör eller får skador för livet.
Idag är ungefär vart femte offer för landminor ett barn och varje månad dödas eller lemlästas omkring 800 barn på grund av minor.

Vad säger barnkonventionen?

De flesta av konventionens artiklar är relevanta för barn i krig.
Här följer ett urval:
*Artikel 3:* Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
*Artikel 6:* Varje barn har rätt till att överleva och utvecklas.
*Artikel 19:* Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av förälder eller andra vårdnadshavare.
*Artikel 38:* Inget barn under 15 år får användas för direkt deltagande i väpnade konflikter. Ingen får värva så unga barn som soldater i konflikter.
*Artikel 39:* Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och återanpassning.

År 1994 tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till höjning av barnkonventionens åldersgräns för soldater från 15 till 18 år. Resultatet blev ett tilläggsprotokoll som säger att åldersgränsen för att delta i strid eller värvas till rebellarméer ska vara 18 år, medan fri-villig rekrytering till statliga arméer ska fortsätta att vara tillåten från 16 års ålder.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar på många olika sätt för att minska krigets skadeverkningar för barn. Vi satsar till exempel mycket på *effektiv katastrofhjälp*. Då en konflikt bryter ut är UNICEF ofta redan på plats för att snabbt kunna bistå landets civilbefolkning med mat, mediciner, tält och rent vatten.
*UNICEF tar även hand om ensamma barn* och försöker återförena dem med sina föräldrar. Det gör vi bland annat genom att sända ut efterlysningar via radio och sätta upp fotografier på olika flykting-förläggningar. Under kriget i Rwanda tog UNICEF hand om 100 000 ensamma barn av vilka ungefär 40 000 kunde återförenas med sina familjer.
I länder där minor finns utlagda arbetar UNICEF med informationsspridning, rehabilitering av sårade barn och undervisning. Vi har tillsammans med våra nationalkommittéer skaffat proteser och gett stöd till informationskampanjer om landminor i bland annat Afghanistan, Angola, Kroatien, El Salvador och Moçambique.
En mycket viktig uppgift för UNICEF är att *förhandla med krigsledare* för att få dem att avstå från att utnyttja barnsoldater och att släppa dem fria.
UNICEF ser också till att de utnyttjade barnen har *ett hem att återvända till*. Vi samtalar med familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även *rehabilitering och skolgång*. Förutom att behandla barnens traumatiska upplevelser, går rehabiliteringen ut på att undervisa barnen i hur konflikter kan lösas på ett fredligt sätt. Förhoppningen är att de även som vuxna ska undvika att ta till våld.

Vill du veta mer?

Besök gärna någon av UNICEFs hemsidor där du kan få mer information om världens barn och läsa om vårt arbete för att förändra barns liv:
UNICEF Sverige: www.unicef.se
UNICEF: www.unicef.org
UNICEFs ungdomssida: www.unicef.org/voy

För mer information om barn i krig, se även:
Rädda Barnen: www.rb.se
Xchild: www.xchild.dk
Amnesty: www.amnesty.se
One World: www.oneworld.org
CSC: www.child-soldiers.org
Human Rights Watch: www.hrw.org
Röda Korset: www.icrc.org
Children and Armed Conflict Project (CDI): www.cdi.org

Referenslitteratur

Amnesty International, Old Enough to Kill But Too Young to Vote: Draft Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child on the Involvement of Children in Armed Conflicts, Report – IOR 51/01/98, Januari 1998
Gram, B, & Hartman, N, Världens barn under 50 år: Historien om UNICEF, FNs barnfond, UNICEF Sverige-kommittén, Stockholm 1996
Machel, G. Promotion and Protection of the Rights of Children: Impact of armed conflict on children, Document by the Secretary-General, nr: A/51/306, United Nations General Assambly,
August 1996
Orkan, M. (red), För barnets bästa – Om barn- och barnrättsfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet, Utrikesdepartementets enhet för globalt samarbete, Stockholm 1999
Sandberg, H, Ny lag hjälper barnsoldater, Barn, nr 2, 2000, s.19
UNICEF, Krigsdrabbade barn tung uppgift för UNICEF, UNICEF idag, nr 2 1998
UNICEF, The state of the world?s children, 1996
UNICEF, The State of the world?s children, 2000

Bearbetning: Anna-Karin Olsson, december, 2003