UNICEF 64 år (1946-2010)

1947

Svenska Röda Korset ber UNICEF om hjälp att vaccinera barn i Europa mot tuberkulos. Därför startar UNICEF en vaccinationskampanj. Kampanjen blir världens dittills största hälsokampanj.

1949

7-åriga Jitka Samkova från Tjeckoslovakien var ett av de barn som fick katastrofhjälp efter andra världskriget. Hon ritar en teckning som blir det första UNICEF-kortet.

Barn som drabbas av inbördeskrig i Kina och Grekland får katastrofhjälp av UNICEF. Insatserna är föregångare till vad man senare kommer att kalla "Days of tranquillity" då man förhandlar fram vapenvila under några dagar för att kunna nå barn med livsviktig hjälp.

1950-talet

1950

UNICEF utökar sitt arbete från efterkrigshjälp till att hjälpa barn och mödrar i utvecklingsländer.

1951

UNICEF-korten blir formellt etablerade.

UNICEF tar initiativ till massiva hälsokampanjer för att slå ut sjukdomar som kan förebyggas (främst frambösi trakom, spetälska, malaria). Under 1955 behandlar mobila team 100 000 frambösifall per månad. I Thailand botar behandlingen en miljon barn. I slutet av årtiondet har frambösi nästan helt utrotats. 

1952

I Irak startar UNICEF en av de första kampanjerna mot malaria.
Tre år senare leder UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO) en stor kampanj mot malaria och använder den senaste metoden mot malaria – att spruta DDT. I Sri Lanka (tidigare Ceylon) minskar antalet malariafall från 1300 på miljonen till noll under perioden 1945-60.

1954

Komikern och filmstjärnan Danny Kaye blir den första UNICEF-ambassadören. Idag har UNICEF total 27 internationella ambassadörer och nästan 200 regionala och nationella ambassadörer över hela världen.

1958

UNICEF ökar sina insatser för att hitta effektiva sätt att berika torrmjölk genom att tillsätta A- och D-vitaminer. Det leder till att all torrmjölk som USA:s regering skänker till olika matprogram, är mycket bättre än tidigare.

1959

UNICEF hjälper till att göra ett utkast till Deklarationen för barnets rättigheter. FN:s generalförsamling antar deklarationen. 

1960-talet

1960

Mamma-med-barn-symbolen blir den nya symbolen i UNICEFs logotyp och ersätter den tidigare symbolen: ett barn som håller i ett glas med mjölk. Den nya symbolen används än i dag.

1962

UNICEF hjälper för första gången länder med att etablera grundläggande
hälsovård. Samtidigt finansierar UNICEF för första gången formella och informella utbildningsprogram, yrkesutbildning och grundskola.

Tack vare UNICEFs opinionsarbete görs första kartläggningen av barns behov – "Children of the Developing Countries".
I juni 1962 antar UNICEFs verkställande styrelse en deklaration – "Declaration on a Long-Term Policy for Children in Relation to the Development Decade" – i vilken organisationen uppmanar alla länder att inkludera barn i sina budgetar och andra samhällsplaner. Deklarationen stöds av FN:s generalförsamling.
UNICEF har nu 500 pågående projekt i 116 områden och länder.

UNICEF inleder arbetet med att få regeringar att anta långsiktiga (5-10 år) strategier för samarbetet med UNICEF.

UNICEF får det största programbidraget sedan 1950 – 38,7 miljoner US dollar – där den största delen går till hälso- och näringsprogram, med fokus på utbildning.

1963

UNICEF fortsätter att utveckla näringsprogrammen. Torrmjölk distribueras nu endast inom katastrofprogram. UNICEF verkar för att öka konsumtionen av grönsaker, kyckling och fisk framför allt på landsbygden. UNICEf startar informationskampanjer på skolor och i samhällen.

1965

UNICEF får Nobels fredspris.

1966-67

Under en allvarlig torka i Bihar, Indien, hjälper UNICEF byar få tillgång till vatten. Det blir starten för UNICEFs vatten- och sanitetsprogram.

1970-talet

1971

UNICEF inleder insatser för utsatta barn som lever i slumområden i utvecklingsländer.

1974

I samarbete med Indiens regering och den privata industrin utvecklar UNICEF en tålig och kostnadseffektiv vattenpump för djupa brunnar – India Mark ll. Uppfinningen blir en del av det nationella vatten- och sanitetsprogrammet i Indien med fokus på att ge rent vatten till befolkningen på landsbygden. Med India Mark II blir UNICEF en internationell föregångare i arbetet att se till att fattiga samhällen i utvecklingsländer får rent vatten och grundläggande sanitet.

1975

UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO) tar gemensamt fram ett recept på socker/saltlösning (Oral Rehydration Solution, ORS) som botar uttorkning. I den brittiska medicintidskriften The Lancet beskrivs socker/saltlösningen som "århundradets kanske största medicinska framsteg". UNICEF beställer den första miljonen socker/saltlösningsförpackningar.

Under det här årtiondet inser UNICEF att fattiga länder inte kan vänta på att få tillgång till de teknologier som används i industrialiserade länder för att lösa sina akuta problem med bristande hälsovård, matbrist och brist på bra skolor. Därför söker UNICEF efter kostnadseffektiva strategier och metoder som kan tillgodose behoven hos barn i utvecklingsländer ("The integrated basic services approach").

1978

UNICEF och WHO leder Alma/Ata-deklarationen om grundläggande hälsovård.

1979

UNICEF är först ut med att kartlägga situationen för barn världen över. UNICEF samlar in och publicerar ett stort urval av indikatorer som rör barn och deras välbefinnande. Underlaget utgör första upplagan av rapporten The State of the World´s Children.

1980-talet

1980

UNICEF ser över sitt grundläggande hälsoprogram, som inkluderar vatten och sanitet, och beslutar att lägga mer tonvikt på lokalsamhällets inflytande och ansvar samt på utbildning för att bygga upp ländernas egen kapacitet.

1981

Genom UNICEFs och WHO:s opinionsarbete antar World Health Assembly den internationella marknadsföringskoden för bröstmjölksersättning. Regeringar uppmanas att implementera koden på nationell nivå. Idag har över 60 regeringar vidtagit lagstiftningsåtgärder för att genomföra koden helt eller i stort.

1982

UNICEF lanserar "GOBI" som står för "growth monitoring, oral rehydration, breast feeding, immunization". Syftet är att genom fyra enkla och billiga men effektiva åtgärder – kontroll av tillväxt, socker/saltlösning mot uttorkning, amning och vaccinationer – rädda miljontals barns liv varje år.

I början av 80-talet vaccineras ungefär 15 procent av barnen i de flesta länder. Idag har majoriteten av länderna 80 procents vaccinationstäckning.

1985

El Salvador upplever den första tillfälliga vapenvilan ("days of tranquillity") när striderna avstannar i tre dagar för att 250 000 barn ska kunna vaccineras mot polio, mässling, difteri, stelkramp och kikhosta. Sedan dess har dessa "dagar av lugn" använts i länder som Libanon (1987), Irak (1991) och Sierra Leone (1998).

1988

Tillsammans med WHO, Rotary och U.S Centre for Disease Control and Prevention grundar UNICEF en allians för att utrota polio (GAVI, the Global Polio Eradication Initiative.) Poliofallen har sedan dess minskat med mer än 99 procent över hela världen och viruset är nästan utrotat.

1989

FN:s generalförsamling antar konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den träder i kraft i september 1990 och blir snabbt världens hittills mest spridda och ratificerade fördrag om mänskliga rättigheter.

1990-talet

1990

Barntoppmötet, det första av sin sort, etablerar decennier av arbete för barns överlevnad, skydd och utveckling. UNICEF tar en ledande roll i arbetet med att utrota sjukdomar som orsakas av jodbrist. Inom tio år har jodifiering av salt ökat från 20 procent till 70 procent.

I den UNICEF-inspirerade Innocenti-deklarationen lovar regeringar och biståndsorganisationer att gemensamt arbeta för att stödja amning.

Miljontals av barn i Asien läser om Meena, en seriefigur som UNICEF skapat. Flickan Meena blir en förebild och hjältinna som ökar medvetenheten om flickors möjligheter när de får samma möjligheter som pojkar att till exempel gå i skolan.

1991

UNICEF och WHO startar barnvänliga sjukhus (Baby Friendly Hospital Initiative) för att försäkra sig om att all mödravård stödjer amning. Barnvänliga sjukhus har startats i 150 länder.

Under den internationella hiv/aids-konferensen i Florens, Italien, sammankallar UNICEF till det första mötet om hur barn påverkas av hiv/aids.

1992

UNICEF är med och lanserar en internationell barndag för TV- och radio (International Children´s Day of Broadcasting). Syftet är att främja program för och av barn.

1994

UNICEF omarbetar UNESCOs utbildningslåda med grundläggande skolmaterial och distribuerar 9000 sådana lådor till Rwanda månaden efter folkmorden. Detta hjälper regeringen att återöppna skolor och ger de traumatiserade barnen en vardagsrutin. 1994 ser UNICEF-ambassadören Harry Belafonte lådan och kallar den "school-in-a-box". Namnet blir permanent. Under 2004 hjälper dessa lådor nästan fyra miljoner barn att få tillgång till någon form av undervisning.

1996

Med stöd av UNICEF presenterar Graca Machel, en välkänd expert på barn, för första gången (för FN:s generalförsamling) en studie som handlar om väpnade konflikters inverkan på barn. En uppdatering av denna rapport "The Impact of War on Children" lanseras som en rapport år 2000, samma år som FN:s generalförsamling antar tilläggsprotokollen om barnsoldater, barnprostitution och barnpornografi som komplement till barnkonventionen.

Den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn hålls i Stockholm.

1997

UNICEF, WHO och UNFPA presenterar en gemensam plan för att minska kvinnlig könsstympning och målet är att helt ha upplöst sedvänjan inom tre generationer.

1998

UNICEF blir medlem i ett samarbete mot malaria  – Roll Back Malaria Partnership (övriga medlemmar är WHO, UNDP och Världsbanken). Roll Back Malaria har bidragit till ett globalt opinionsarbete och utökat tillgången till malariaprogram samt utvecklat nya metoder mot malaria till exempel myggnät som behandlas med myggmedel.

1999

UNICEF, WHO och Världsbanken träffas för att diskutera minskningen av vaccinering av barn i många länder. Idén att bilda the Global Alliance on Vaccines and Immunizations (GAVI) föds.

2000-talet

2000

Kofi Annan presenterar FN:s initiativ för flickors utbildning  – "Girls´Education Initiative"(UNGEI). Ledda av UNICEF enas 13 FN-organ och underorgan att tillsammans under en 10-årsperiod hjälpa regeringar att uppnå ställda mål och löften för att försäkra att det finns bra utbildning för flickor överallt. Egypten är det första landet som officiellt introducerar UNGEI på nationell nivå.

GAVI inleds i januari, mycket tack vare entusiastiska samarbetspartners, till exempel Bill och Melinda Gates Foundation som gav projektet en rivstart med en donation på 750 miljoner US dollar. UNICEF är medlem i GAVI-styrelsen och påbörjar sin andra period 2005. Sedan starten har GAVI gjort det möjligt att vaccinera mer än 130 miljoner barn.

2001-02

UNICEF är världens största globala leverantör av myggnät som skyddar mot malaria. UNICEF använder endast myggnät som är impregnerade med myggmedel, allt enligt WHO:s rekommendationer.

2002

I maj håller FN:s generalförsamling ett barntoppmöte, en uppföljning av mötet 1990.

UNICEF utökar vaccinationskampanjerna med att också distribuera t ex myggnät mot malaria De första länderna som genomför det är Benin, Ghana, Mali, Malawi och Senegal. UNICEF och Roll Back Malaria uppmuntrar att tillverkningen av myggnät impregnerade med långverkande myggmedel flyttas från Japan till Tanzania, för att få produktionen närmare användarna.

2005

25 oktober lanserar UNICEF med samarbetspartners "Unite for Children – Unite against AIDS", en global kampanj som handlar om barn och aids och som ska förbättra livssituationen för drabbade barns. Hittills, under 25 år med hiv/aids-pandemin, har barnen förbisetts. UNICEF vill ändra på detta.

UNICEF och WHO presenterar en global vaccinationsstrategi – "Global Immunization Vision and Strategy" (GIVS). Detta är det första ramverket för vaccinering som tar upp många olika förslag för hur länder kan nå minst 90 procents vaccinationstäckning inom fem år. Speciell tonvikt ligger på förbisedda områden och de fattigaste områdena. GIVE pågår från 2006 till 2015.
UNICEF tillhandahåller idag vaccin till 40 procent av världens barn.

Katastrofinsatser är fortfarande en kärnverksamhet för UNICEF  – 20 procent av UNICEFs totala årsbudget går till insatser i mellan 45 och 55 kriser, främst i Afrika och Asien. Under de fem senaste åren har mer än 90 procent av UNICEFs 150 landkontor implementerat ett nytt ramverk för planering inför och insatser vid katastrofer.

2006

11 december fyllde UNICEF 60 år. UNICEF fortsätter vara det enda FN-organ som helt finansieras med frivilliga bidrag.