Skriv ut

Barn i fängelse      

På många håll i världen sitter barn i fängelse under bedrövliga och omänskliga förhållanden. Arresteringar, interneringar och domar sker ofta godtyckligt och ibland till och med olagligt som ett resultat av utomrättsliga processer i polis- och militärmakter, där inget civilt skydd existerar. Det händer att man häktar barn som inte uppnått straffbar ålder och sätter dem i samma cell som vuxna där de riskerar övergrepp.

Fängelse, Haiti Tre flickor på innergården till ett kvinnofängelse i en förort till Port-au-Prince, Haiti. © UNICEF/Roger LeMoyne

I många fängelser finns ingen värme, knappt med mat och näring, för få sängar, löss, dåliga sanitära förhållanden och ingen möjlighet till fysisk träning. Somliga barn sitter långa perioder i isoleringsceller. Både fysisk och psykisk misshandel är vanlig. Skadorna består av brutna ben, brutna händer, förstörda trumhinnor, blåmärken och djupa trauman som ofta är resultatet av tortyr. Många barn blir också sexuellt utnyttjade.

Att barn sätts i fängelse är också mycket plågsamt och förödande för deras familjer. Det är vanligt att föräldrarna förbjuds att besöka sina barn och många får inte ens information om var barnen hålls fängslade.

Inlåsta i onödan

Över en miljon barn i världen har frihetsberövats. Majoriteten av dessa sitter arresterade i väntan på rättegång. I många länder i Central- och Östeuropa har man kunnat se en kraftig ökning av antalet barn i fängelse. Sex år efter folkmorden i Rwanda satt fortfarande 4 454 barn fängslade, i väntan på en lösning av deras fall. Mer än 450 av dessa barn hade blivit formellt friade från all medverkan i folkmorden.

De flesta av barnen i fängelse är inte allvarligt kriminella. Ett betydande antal har inte ens begått en brottslig handling, utan har berövats sin frihet på grund av så kallade "civila överträdelser", som till exempel lösdriveri, tiggeri, rökning, skolk och förtäring av alkohol.

I många fall har barn arresterats för att de följt med en förälder som har arresterats eller för att de sökt asyl i ett annat land. Det händer också att barn hamnar i fängelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, etniska tillhörighet eller politiska åsikter.

Det finns idag en växande insikt om att det inte är nödvändigt att sätta barn i fängelse, och att det till och med kan vara kontraproduktivt.

Fängelse i Mali Mali 2009: En 14-årig pojke greppar gallret i sin cell vid ett fängelse för ungdomsbrottslingar i staden Mopti. UNICEF stödjer ett program för ungdomsbrottslingar i Mali samt lokala frivilligorganisationer som ger ungdomarna utbildning och chans att återförenas med sin familj. © Giacomo Pirozzi

UNICEFs reaktion

  • UNICEFs huvudsakliga mål när det gäller barn i fängelse är att minska frihetsberövandet av barn och att skydda barn från våld, utnyttjande och exploatering.
  • Det finns kvalitativa alternativ till frihetsberövande. Exempel på detta är rådgivning, villkorlig dom, samhällstjänst och förlikning.
  • UNICEF verkar för förändringar och förbättringar av lagstiftningar som berör barn, så att de når internationell standard.

Vad gör UNICEF?

UNICEFs insats handlar mycket om att förhindra att barn begår brott. Det gör vi dagligen genom alla våra projekt som förbättrar barnens situation runt om i världen. När barn mår bra hamnar de inte i kriminalitet. 

Våra aktiviteter för att stötta barnen under deras viktiga första år bidrar till exempel till ett samhälle som visar barnen respekt, ett samhälle där de kan känna sig trygga och delaktiga. Vårt arbete för att se till att fler barn får gå i skolan kan få bort barn från miljöer där de sannolikt dras in i kriminalitet, och där deras möjligheter till anställning förbättras.

I Kosovo lanserade vi The Taskforce on Juvenile Justice, en grupp som för samman juridiska yrkesmän från olika kontor, med målet att få fram ett effektivt, barnrättsbaserat juridiskt system.

I Namibia har vi bidragit till utvecklingen av ett utbildningsmaterial för poliser som innehåller normer och praxis för barns rättigheter, både nationellt och internationellt. Materialet uppmanade också till en större förståelse för problem som barn i konflikter utsätts för. Dessutom visades på de negativa effekter som frihetsberövning av barn innebär.

I Panama har vi stöttat förslaget till barnrättsbaserad lagstiftning, följt av en bred rådgivande process med intressenter och ungdomar.

I Syrien har UNICEF-stödda studier om barn och lagstiftning direkt bidragit till diskussioner och initiering av agerande av regeringen. Bland annat har man granskat den syrianska lagstiftningen och hållit en konferens om barn och lagstiftning.

Globalt arbetar UNICEF tillsammans med UNCPCJP (FN:s program för brottsförebyggande och straffrätt) och människorättsorganisationer.

Senast uppdaterad: 2009-01-28

Pojkar i fängelse, Haiti Haiti: Två pojkar i ett fängelse för minderåriga i Delmas närheten av Port-au-Prince. En av pojkarna bär ett vitt kors och har ett ärr från en skottskada på bröstet. Arresteringar av minderåriga är ofta gängrelaterade, och det rör sig om alltifrån småbrott till pistolinnehav och överfall. Många unga tvingas med våld in i gäng, där de ofta får stryk av de äldre gängmedlemmarna, rivaliserande gäng och myndigheterna. Väl i fängelse kan de hållas på obestämd tid utan att åtalas eller dömas. © Roger LeMoyne
Vårt nyhetsbrev

Ett sätt att påverka barnens framtid är att lära sig mer om deras situation.

Vad säger Barnkonventionen?

Artikel 37 (b): Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

Artikel 40 (1): Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn som misstänks eller åtalas för eller befunnit sig skyldigt att ha begått brott att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället.