Kvinnlig könsstympning

Uppskattningsvis har över 230 miljoner flickor och kvinnor världen över könsstympats och lever med konsekvenserna. Den skadliga sedvänjan är ett grovt brott mot flickors rättigheter och de flesta traumatiseras svårt och får men för livet. En del flickor dör. UNICEF arbetar för att avskaffa kvinnlig könsstympning.

Förekomst av kvinnlig könsstympning

Könsstympning av flickor förekommer på många håll runt om i världen. De områden där flest flickor utsätts för övergreppet är i Mellanöstern och Nordafrika. Kvinnlig könsstympning utförs vanligen på unga flickor från nyfödda tills de fyller 15 år. 

Kvinnlig könsstympning har troligen pågått i över 2 000 år, men det finns ingen fastställd teori om var och varför sedvänjan uppstod. Människor som är angelägna om att bevara den skadliga sedvänjan betraktar den ofta som ett religiöst påbud, trots att det inte finns skriftligt stöd i någon religion.  

Flicka - FGM - Uganda 2020
En tonårsflicka som räddats från kvinnlig könsstympning får stöd på UNICEF-stödda Kalas Girls räddningscenter i Uganda.

Kvinnlig könsstympning är rotat i den traditionella synen på kvinnors roll och är ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet. Det anses också vara en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden. Kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utförs utan medicinskt syfte. Kvinnans yttre könsorgan skärs eller skadas och innebär stora smärtor för den som blir utsatt. 

Motståndet mot den skadliga sedvänjan växer sig större. Könsstympning är förbjudet i många länder, med stöd i FN:s barnkonvention, och allt fler kvinnor och hälsoarbetare i de berörda länderna yttrar sig mot kvinnlig könsstympning. I flera afrikanska länder har man även utvecklat officiella strategier mot könsstympning. FN:s medlemsländer har i de globala målen i Agenda 2030 (mål 5) bestämt att kvinnlig könsstympning ska avskaffas senast år 2030. UNICEF är det FN organ som ansvarar för datainsamlingen kring den här frågan. 

FAKTA

Vad gör UNICEF? 

  • Samarbetar för att avskaffa kvinnlig könsstympning. 
    UNICEF anser att könsstympning är ett grovt brott mot flickors- och kvinnors rättigheter och sedan många år tillbaka stödjer vi internationella och nationella insatser för att avskaffa den skadliga sedvänjan. Idag arbetar UNICEF i samarbete med FN:s befolkningsfond (UNFPA) mot kvinnlig könsstympning i ett gemensamt projekt. Målet med projektet är att avskaffa denna skadliga sedvänja inom en generation. 

  • Utbildar lokala samhällen. 
    Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga arbetar vi i nära samarbete med lokala ledare i de olika länderna och också på lokal nivå i samhällena. Vi informerar och utbildar om könsstympningens skadliga effekter. Vi stödjer även utbildningsprojekt för barnmorskor, seminarier och studier om könsstympning. 

  • Handlingsplan framtagen. 
    Vi har tagit fram en handlingsplan för att hjälpa samhällen att driva en öppen diskussion som ska leda till ett allmänt avståndstagande från könsstympning. Opinionsbildare och religiösa ledare kan spela en viktig roll i dialogen. Sjukvårdspersonal, socialarbetare och lärare måste också utbildas för att kunna bidra till att minska förekomsten av kvinnlig könsstympning. 

  • Stöd till organisationer. 
    Vi ger också stöd till organisationer som är engagerade i frågan och samarbetar med civilsamhällesorganisationer. 

UN0421355

Stöd UNICEFs arbete

Vi arbetar över hela världen för alla barns rätt att överleva och utvecklas. Genom att bidra till UNICEFs arbete är du med och förändrar barns liv.

Situationen i Sverige och västvärlden 

Fastän kvinnlig könsstympning är vanligast i Afrika och delar av Mellanöstern, så har den skadliga sedvänjan ökat även i Europa, Nordamerika och Australien. I en del länder blir allt fler flickor könsstympade inom sjukvården, trots att de flesta inom sjukvården fördömer det. Idag har en av fyra kvinnor som genomgått ingreppet blivit stympade av sjukvårdspersonal. Siffran är dubbelt så hög bland unga som bland äldre kvinnor. Trots att ingreppet genomförs av sjukvårdspersonal medför det stora risker och är en kränkning av flickors och kvinnors rättigheter. Dessutom riskerar denna så kallade “medikalisering” att stärka ingreppets legitimitet.

År 2015 uppskattade Socialstyrelsen att närmare 38 000 kvinnor och flickor i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, inklusive över 7 000 flickor under 18 år. Sedan 1982 är könsstympning förbjudet i Sverige (lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor). Även förberedelse och underlåtenhet att avslöja könsstympning är straffbart. Det också olagligt att utföra ingreppet utomlands om man är bosatt i Sverige. Lagstiftningen skärptes 2017.

År 2023 finns i Sverige två specialistmottagningar för kvinnor som utsatts för könsstympning, AMEL-mottagningen i Stockholm och Vulvamottagningen i Angered, Göteborg. På AMEL-mottagningens hemsida kan man läsa om könsstympning på olika språk.

Källor

Senast uppdaterad: 2024-03-08

Relaterade artiklar

Fiyha - porträtt - 2023
Sudan

Innan den pågående konflikten i Sudan var 13-åriga Fiyha Al Tayeb Nasser ordförande för flickklubben i sin grundskola. Tillsammans med kompisar i klubben har hon informerat om hur skadliga sedvänjor som barnäktenskap och könsstympning påverkar barnen, och kämpat för att sätta stopp för de grymma företeelserna.

konsstympning_foto-unicef.jpg
Coronaviruset

Under det kommande årtiondet riskera två miljoner fler flickor och kvinnor att könsstympas, varnar UNICEF och UNFPA idag på internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Orsaken är pandemin – stängda skolor och avbrott i program som skyddar flickor mot den farliga sedvänjan. Tiden att agera är nu.

foto-fgm-jpg_fa684856b35fec26-scaled.jpg
Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning

Idag är det internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Var 8:e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen, ofta med en enkel kniv – utan bedövning. UNICEF arbetar hårt för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter.

Vad säger barnkonventionen?
  1. 3.Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
  2. 19.Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.
  3. 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.